Talangfabriken - Ett luftslott!Denna serie sker sporadiskt och nu ska jag dyka rakt ner i BoIS adelsmärke som står för en stor del av metavärdet i varumärket BoIS, och som klubb och supportrar bröstar upp sig för, och som även massmedia brukar hylla. Jag ställer mig frågan hur det är ställt med talangfabriken och om vi verkligen producerar något eller inte. Jag upplever det som vi lever på gamla meriter, nämligen.
Vilken spelare är sist ut att flyga med egna vingar från talangfabriken? Mitt svar är Jonas Olsson. Före honom hade vi Alexander Farnerud. Delvis kanske man ska räkna Johnny Lundberg också även om det "bara" är ett danskt lag han gått till. Det finns en hel del exempel i övrigt med t.ex Rasmus Lindgren, Måns Sörensson (även om han återvände snabbt efter långtidsskada), Pontus Farnerud, osv. Närmast Olsson kommer kanske egentligen Jonas Sandqvist, inte för att han är ordinarie i MFF eller ens för att han är en av deras bästa spelare utan för att han fått nosa på A-landslaget lite. Men vad har vi i A-truppen idag? Nada. Vad har vi i U21 idag? Nada.
Vid detta laget i denna text tror jag redan några läsare är ganska upprörda och tycker jag är helt fel ute, men låt oss granska vilka spelare vi har i truppen och vilka som är egna talanger (se bild ovan):
Hur många egna talanger hittar Ni i ovanstående lista med hela A- och U21-truppenpå totalt 35 man? Jag hittar Alvedin och se'n vet jag inte vad statusen är på Filip Olsson då det inte anges varken på officiella hemsidan eller på svenskfotboll.se, men har hört att även han ska vara BoIS:are av börd.
På övriga spelare ser vi att de kommit hit värvade till Landskrona BoIS och alla utom Håkan Söderstjerna (kom som 17-åring) och Mattias Eklundh (kom som 21-åring) har kommit nu på 2000-talet. Den av ungdomarna som har högst födelseår och samtidigt lägst kom-till-klubben-år är #38 Eldin Besic som kom hit som 10-åring från BBK. Det är det närmaste vi kommer "egna talanger" i nuvarande trupp, utöver Alvedin. Näst närmast är #28 Joakim Gernersson som kom hit som 12-åring. Övriga spelare kom hit som tonåringar.
Var går gränsen för egna talanger?
I mina ögon är en spelare inte "egen" utan att spelaren har BoIS som moderklubb. Därefter är dom av BoIS utvecklade talanger men finns i klubben av en anledning - att dom har så pass stor talang och potential att det är därför man värvat hit dom. Man har m.a.o ett bra råmaterial redan från början, men att kalla dom "egna talanger" är helt fel. "Skolade i BoIS" är en rubrik jag hellre sätter som etikett.
Att ta ära åt sig för något man inte gjort
Det BoIS som klubb alltså sysslar med är att vilseleda den stora massan genom att säga att det är en egen talangfabrik när det i själva verket på sin höjd bara kan sägas vara sammansatta halvfabrikat. Visst, enligt gällande EU-regler får man räknar det som egna produkter när det gäller åtminstone livsmedelsvaror. Men detta är något helt annat. Det man gör är helt enkelt att man tar färdiga talanger med stor potential, och förädlar dessa; utvecklar dom, helt enkelt. Men helt ärligt - vilket lag i vilken serie som helst kan inte säga sig göra det med sina spelare?
Så att kalla egna spelare för egna talanger från sin talangfabrik och slå sig för bröstet, när de bara varit i klubben 2, 3, 4 år eller liknande - vad liknar det? Tvärtom är det som man dissar spelarnas ursprungliga klubbar som är "underleverantörer" som kan tillskrivas vara produktutvecklare och kalla sig talangernas verkliga ursprung. Istället tar BoIS åt sig äran.
Är BoIS verkligen så bra som talangfabrik?
När vi nu konstaterat att produktionen går på riktig lågfart i BoIS, åtminstone den del som är A- och U21-trupp, måste man syna neråt i fabriken och där är jag ärligt talat inte mycket insatt. Men jag vet så mycket att det finns bara en enda röd tråd: "Tekniken och viljan att våga är viktigast". Man har vänt på steken och kräver inga vinstresultat från spelarna förrän de börjar närma sig U- och A-lagen. Man spelar heller inte ett och samma spelsystem som genomsyrar hela klubben utan det är alla möjliga och omöjliga spelkombinationer från 3-backslinje till 6-mannamittfält och ta mig den vet vad.
Själv anser jag att det är oerhört viktigt att arbeta efter samma linje genom hela klubben, och personligen föredrar jag 4-4-2 i diamant som svenska landslaget. Det är svenskt, det är etablerat, det är välkänt och det är gångbart. Men egentligen bryr jag mig inte om vilket spelsystem, bara man kör likadant från början så alla spelare kör in sig på samma system. För målet måste väl ändå vara att få fram bra spelare till det egna A-laget i första hand, och inte att försöka skicka ut 16- och 17-åringar i Europa för att tjäna en (för liten) slant på dom innan de hunnit spela i Sverige på hög nivå ens?
Nästa steg anser jag är att faktiskt börja önska lite resultat av spelarna redan som t.ex 10-åringar. Matcher ska vinnas. Spelsituationer ska vinnas. Man måste odla fram vinnarskallar för det kommer man långt med även utan teknik eller fysik. För varje år som går bör spelarna få större och större "krav" på sig och ska helt enkelt drillas att KONSTANT tänja på sina egna gränser. Det finns risk att en del spelare kommer att knäckas och hoppa av eller söka sig till andra lag. Fine, det får man räkna med. I all produktion har man alltid ett visst svinn, det är den krassa verkligheten. Ska BoIS framstå som en elitklubb måste man arbeta på detta sättet här, de som inte klarar eller vill det får spela i alla andra klubbar runtomkring i och utanför sta'n.
Förstå mig rätt - jag tycker det är kanonbra att man infört teknikträning på det vis man gjort ("Vän med Bollen" osv) men jag menar att man kan bygga ut det både en och två dimensioner till. Eller rättare sagt - man inte bara kan utan bör eller till och med måste. För spelarnas skull. För BoIS skull. För svensk fotbolls skull i framtiden. Men som det ser ut nu och de närmaste åren lär inga egna produkter från den så kallade "talangfabriken" att göra någon nytta, de som ligger närmast leveransklara är samtliga värvade utifrån, bortsett från Alvedin. Visst kan man väl kanske kalla sig duktiga på att scouta talangfulla unga spelare i närområdet, men där går också gränsen. Så sammantaget är allt bara ett enda stort luftslott som spricker lättare än IT-bubblan vid millenieskiftet.
Det krävs krafttag från klubbens sida med detta. Att starta en egen friskola är ett bra första steg men det krävs samtidigt att man ändrar policy och strategi för just talangutveckling. Eftersom varje produkt har lika lång utvecklingstid som en fin konjak behövs det påbörjas i tid - och vi är redan sent ute. Riktigt sent. Bluffen är synad och potten förlorad - gör nu något i handling åt detta och inte bara i ord, BoIS!
Tidigare delar i serien:
Del #5 : Värvningar & Scoutning
Del #4 : Spelarinvestbolag
Del #3 : Sportchefsrollen
Del #2 : Ansvarstagandet
Del #1 : Hur blev det med "egna talanger"?
Få inlägg via E-post:
6 kommentarer:
Eftersom varje produkt har lika lång utvecklingstid som en fin konjak behövs det påbörjas i tid - och vi är redan sent ute. Riktigt sent. Bluffen är synad och potten förlorad - gör nu något i handling åt detta och inte bara i ord, BoIS!
En kunnig och sann BoISare har talat och Dick bockaroch bugar för detta upplysande blogginlägg.
Ser att det åtminstone är ett av BoIS ungdomslag som leder sin serie och verkar dessutom ganska överlägsna. Beror detta på att dem har tänjt på filosofin eller? Hmm i vilket fall verkar det som om dem har lyckats med din tes om att vinnarskallar måste skapas tidigt (Det är BoIS 14-årslag)
Anonym:
Det var ju ärligt talat riktigt kul att höra, för som skrivet så har jag inte någon större koll på hur det ser ut i de åldrarna även om jag varit på några olika U-matcher också, faktiskt.
Huruvida det sedan innebär att dom tänjt på någon filosofi eller har vinnarskallar vet jag dock inte om det behöver innebära. Men givetvis hoppas jag det så vi har NÅGOT att se fram emot om några år...
Till viss del kan jag ge dig rätt, men samtidigt tror jag inte på en så att säga elitsatsning i för tidig ålder. Om man ska få ett tioårslag att vinna till varje pris, börjar toppa lagen överdrivet och skrämma iväg barnen som inte platsar frångår man sitt sociala ansvar och tappar garanterat spelare som kanske får en senare utveckling. Är tveksam till att man kan pressa in en vinnarattityd i tioåringar, mer än vad som kommer naturligt, utan att det blir en rent av otrevlig stämning i lagen. I den åldern tror jag BoIS gör helt rätt i satsandet på teknik och bollbehandling. Lagspelet och vinnarattityden är det upp till tränarna för de lite äldre lagen att pränta in, när man redan har sin grundteknik att tillgå. Tekniken tror jag nämligen sitter i från ung ålder och det är inte någonting man tränar upp i seniorsammanhang.
Jag menar att man ska mjukstarta från 10 år, inte sätta maximal press och krav på dom direkt. Men att sakta och säkert få in den delen av fotboll som innebär att man vill vinna också, inte bara spela för det är kul.
Jämför med USA, jag skulle vilja säga att den kulturen inom idrott som dom har verkligen lyckas skapa vinnarskallar och det blir dom inte som vuxna utan det implementeras redan från unga dagar i sin respektive idrott. Och inte kan jag tycka mig påstå att dom skrämmer iväg en massa talanger precis. Inte kan jag påstå att det är en otrevlig stämning överlag heller även om det säkert finns på sina håll.
Det handlar om att göra det på rätt sätt, väl avvägt och i viss mån även individuellt anpassat.
Jag tycker inte att BoIS måste ta ett slags socialt ansvar för elitdelen av klubben, det har man en annan del för. Ofta finns det mer än 1 lag i de olika kategorierna, låt de ungar som vill bli något och satsa på fotbollen och som har det rätta i sig få spela i ett lag, så kan övriga spela i lag 2 och 3 osv, som spelar för skojs skull.
Huvudpoängen är att om jag förstått det rätt bortser BoIS mer eller mindre från att ställa minsta lilla krav på vinst under hela utvecklingen i tonåren, det är först runt 18-20 års åldern som det plötsligt ska ställas vinstkrav. Det är för sent, anser jag.
Alltså det här med att skapa vinnarskallar ska man successivt öka...Som MickeP säger..Man ska inte råstarta i 10års ålder och enbart satsa på att vinna..Men vid 12-13års ålder när BoIS börjar peta folk, vilket man numera gör vid 12års ålder, och man övergår från bredsatsnings till förberedande OCH elitsatsning då är det klart som fan man måste få in det i spelarnas huvud att i slutändan handlar det om att vinna, givetvis ska man bibehålla det man kör med nu att den individuella prestationen går före resultat till en viss del men skapar man inte den här att attityden att vinna är det viktigaste då ser jag inte någon mening med att syssla med någon sport överhuvudtaget. Slutändan handlar det om vad man vunnit.
Sen den sociala biten, givetvis ska vi inte bara skapa fotbollspelare, vi måste se till så att dom funkar i samhället, har en bra social grund och stå på. Men vi måste få in mer jävlaranamma..Det syns på U21 och A-laget framförallt att den vinnarmentaliten inte riktigt infinns där att man ska vinna till varje pris.
Skicka en kommentar