Satt och funderade lite över hur man själv hade agerat om man vore i Pudes kläder, inte nödvändigtvis bara idag utan i största allmänhet i år, med de förutsättningar som finns just nu... Inte för jag har varken kompetens, insyn eller minsta sakkunskap i tränarnas roller och fullständiga arbetsuppgifter då jag är vanlig lekman/supporter - men svenska tränare är överlag inte särskilt bra i mina ögon, om man jämför internationellt.
Personligen tror jag mer på en hårdför stil som tränare, som t.ex Zoran Lukic, där man sållar agnarna från vetet och arbetar fram män av pojkarna. I modern fotboll är det lite för mycket hårgelé och för lite rent och purt gammaldags hårt slitande. Jag hade arbetat med konsekvensbehandlingar i min tränarfilosofi, d.v.s att spelarna får ta vissa konsekvenser utifrån sina insatser. Exempel:
- Mittfältare och Anfallare måste röra sig oerhört mycket under match. Den som inte springer minst 10.000 meter (finns ju mätinstrument för det numera) på 90 minuter (eller motsvarande, d.v.s t.ex 5.000m på 45 minuter om man blir utbytt i halvtid) - hade banne mig fått springa 10.000m på slingan - och på tid - ett par dagar efter matchen.
- Träna avslut - både stillastående såväl som i rörelse. Givetvis ska det vara tillåtet att missa lite i rörelsemomenten, i viss grad. Men blir det för mycket missar där, eller för varje miss under stillastående avslut, får man själv hämta sin boll. Man tappar en hel del träningstid på folk som får vara bollkallar åt sig själva men i långa loppet tror jag dom hade skärpt sig mer vid avslut att få dom PÅ mål åtminstone.
Det kan finnas massor av liknande exempel att rabbla upp. Men min poäng är att spelarna måste ha krav på sig i varje situation när man är på denna nivån, arbetar som heltidsproffs och tränar två gånger om dagen. Ändå skjuter de flesta i truppen inte mycket bättre ens från stillastående, än vad jag personligen gör som inte kan säga att jag har någon fotbollskarriär bakom mig (även om jag gjorde en kort sejour i LSK som junior för länge se'n).
För att balansera upp detta hade jag naturligtvis även vänt på steken - bra insatser hade belönats på olika sätt, precis som en säljchef kan belöna sina säljare med t.ex biobiljetter, en flaska vin eller liknande när de uppnår vissa budgetar. Jag hade också arbetat för att klubben inför prestationsbonusar för hela laget. 3 matchpoäng SKA premieras - för hela A-truppen (så alla känner sig delaktiga och lika mycket värda). Ofta behöver det inte vara jättestora grejer ens, kan vara att klubben bjuder alla på restaurang en kväll eller annat för 200-500 kr/pers eller något. Större mål och resultatbonusar måste också finnas - om laget t.ex tar en av uppflyttningsplatserna får de en semesterresa till Mallis/Cypern eller något. Jag har själv jobbat som säljare och vet hur hårt man verkligen sliter för att nå både stora och små resultatbonusar, det är en morot som är viktigare än många tror...
Det är dock viktigt att alla mål och delmål ska vara både individuella och som grupp, de ska vara förankrade hos respektive spelare individuellt och hos laget som grupp. Förstå kan alla arbeta åt samma håll och faktiskt kämpa för resultatframgångar på olika sätt (inte bara matchvinster).
Kontentan är att jag tycker man faktiskt kan jämföra i mångt och mycket med att träna hundar eller uppfostra barn - rätt form av belöningar och bestraffningar ger rena turbo-boosten till framgångar med vad man vill uppnå. Motivation kontra konsekvenser.
Jag må vara skruvad i bollen, geni eller helt enkelt bara ovetande om att så här faktiskt redan är fallet på många håll. Men jag hade varit oerhört nyfiken på att ta fram, genomföra och se vad denna form av träningsfilosofi hade kunnat leda till på t.ex 3 års sikt.
Håller du inte med? Berätta då gärna i en kommentar hur NI förespråkar att tränare ska vara. Har du mycket att skriva om det, skicka det till mig i ett mail så kanske jag t.o.m publicerar det som ett gästinlägg i egenskap av Opinion.
Få inlägg via E-post:
2 kommentarer:
Landskrona BoIS: Svensk fotbolls sjuka man och det blev inte klubben över en natt.
Något är ruttet i klubben.
http://www.expressen.se/1.191751
En spark i arslet är vad spelarna behöver för att prestera. Zoran kan åka hem till Balkanen. Sämre tränare finns inte. Grovt överskattad.
Nu blir det till att blogga Micke. Det kämpades friskt ute på IP igår. Det var blod på bollen. Väntar med spänning på din matchanalys. Jag är lite orolig inför Öster matchen. Får se om du delar min oro. Men visst fan satt det fint med 3 färska och självförtroendehöjande poäng.
Efter målet bildade BoISarna en TV Puck hög som Svegis skriver på forumet. Nu ska jag inte vara någon gläjedödare, men för fan alltså. Ska ett lag med målsättningen att gå upp till allsvenskan bli lika glada som småbarn när dom vinner över ett lag som spelat större delen av matchen med 1 gubbe mindre. Nja, tveksamt. Efter den här matchen har samtliga randiga krigare ett riktigt bra självförtroende. Och det känns ju jäkligt bra måste jag säga.
Jag tror ta mig fan på vinst mot Öster alltså. Det här är BoIS i ett jävla nötskal. Ojämn, ojämn och åter ojämn. Ojämn som en gräsmatta som inte har klippts på flera veckor.
Vi vinner mot Öster för att sedan göra en änu en plattmatch som mot Enköping och Sylvia. Under vår allsvenska tid räckte vår ojämnhet för att hålla oss kvar. Kommer våra ojämna insatser räcka för att avancemang till Allsvenskan? Ja jag vet inte, så se nu till och upplys mig är du go.
Förra året ville inte Pude se Lai på innermittfältet eftersom han var lat defenssivt. Igår slet och krigade han som en italiensk viking. Tycker du inte att vi ska kasta in Lai i mitten tillsammans med Morten den trötte? Han har tekniken och numera viljan att springa som en häst?
Skicka en kommentar