Med ledningen och styrelsen på tapeten

Tillbaka igen efter att varit bortrest över helgen utan Internet-tillgång läser jag nu ifatt och hittar en livlig och intressant debatt på svenskafans-forumet om vem som är syndabock och varför, till de uteblivna resultaten. De uteblivna förväntade resultaten, ska man kanske förtydliga. Delvis tack vare det berömda "återtåget" som klubben fastställt som huvudmål, och som innebär en ekonomisk satsning i att behålla truppen så intakt som möjligt efter degraderingen - samt anlitandet av Patrik Johansson - har gjort att vi supportrar följdaktligen ställer höga krav på laget och resultaten.

Vi vet ganska bra vad olika spelare kan göra i full form. Efter att ha följt våra randiga eleganter ett antal år och alla spelare som kommit och gått, men framförallt de som utvecklats, inklusive ett antal träningar, B-matcher och U-matcher, så anser vi oss ha en rätt bra bild av olika spelares potential i full form. Tyvärr är det nog detta som lägger ribban för vad vi också förväntar oss av dom. Och inte nog med det, för ALLA deltagande spelare i en match ska naturligtvis vara i maximal form samtidigt och i alla 90+ matchminuter!

Ska jag vara ärlig har jag hittills haft svårt att förstå de icke-BoIS supportrar som efter seriens start häcklat och hånat oss på ovan nämnda forum i stil med "Vad var det vi sa?", "Inte så kaxiga nu längre, va?" och liknande. Den allmänna bilden i superettan-Sverige är uppenbarligen att alla BoIS-supportrar varit dryga och kaxiga inför seriestarten, om hur snabbt och lätt vi ansett oss kunna springa genom serien med vår breda och namnkunniga trupp och med Pude vid rodret som ger oss den tekniska och offensiva fotboll vi anser vara förenat med Landskrona BoIS själ. Huruvida den bilden stämmer eller ej vet jag inte, men personligen var jag vid gott hopp och mod och ansåg innan serien började att vi har precis alla förutsättningar att klara "återtåget" direkt i år. Klarar vi inte det direkt lär det ta tid och bli svårare nästa år, efter spelarflykter. Men nog börjar man förstå hur andra supportrar som t.ex Örebros, haft det när de åkte ner och tyckte att med sin allsvenska klass bör det vara barnlek att ta sig tillbaka. Med andra ord - verkligheten börjar så smått komma ifatt en - det är bara att inse! Många, kanske de flesta, av oss randiga supportrar har kanske haft för höga förväntningar på BoIS, helt enkelt? Visserligen underblåsta av många experter och andra lags tränare där många också har haussat BoIS, men ändå...

Är det helt enkelt så att de utblivna (förväntade) resultaten beror på att vi ställt för höga förväntningar på laget, grundat på vad vi vet att varje spelare har för maxpotential prestandamässigt? Kanske. I verkligheten spelar ju inte elva spelare på planen på sin maxnivå samtidigt och i hela matchen, tyvärr. Så det är väl lägstanivån som måste höjas rejält istället, kan man väl konstatera?

Därmed inte sagt att hoppet är ute eller att jag gett upp tankarna på ett återtåg. Av naturen är jag positiv och obotlig optimist och tycker att det är för tidigt att måla fan på väggen redan. Därför tycker jag det är lite lustigt att det är så pass negativa tongångar som det är på forumet, och att det nu letas fel i alla hörn och vrår. Nog ska det letas fel och vändas på alla stenar - men min uppfattning är att i nuläget kan vi nog inte klandra varken styrelse eller ens Kenneth H och/eller Lars P för de utblivna (förväntade) resultaten. Vi kan nog bara klandra oss själva och spelarna än sålänge, det har ju trots allt bara gått 8 omgångar för BoIS hittills.

Jag tror att enda sättet att vända på detta är att sätta spelare på planen som verkligen är heltaggade, i hög form och framförallt den typen av spelare som river, sliter, springer och känner av kramp när matchuret börjar närma sig full tid. Spontant menar jag spelare som Norell, Dahlgren, Söder, Wikman, Valentino, Okkonen, Bobo, Johan A i första hand. Pontus och Kung JP är också självskrivna. Samtidigt vore det oerhört intressant om Pude kunde prova att låta Alvedin göra ett inhopp tillsammans med Bobo på topp. Det innebär med andra ord att Pude kan få skrota 4-2-3-1 systemet till förmån för 4-4-2 i diamant. Johan A kan mycket väl vara precis lika effektiv som nu även om han placeras på sin ordinarie högerkant - då får han mer nytta av sin snabbhet och teknik också, än som anfallare.

"Det finns inga genvägar till framgång - hårt slit är det enda som gäller!". Spelare som inte uppvisar full fokus och RMI (Rätt Mental Inställning) bör omgående straffas med en match i B-laget istället för A-laget. T.o.m om spelaren heter Kevin Amuneke och måste marknadsskyltas, eller t.o.m om det är Kung JP eller en målproducerande Johan Andersson. Vi HAR en bred trupp så ingen ska kunna vara oersättlig - alla måste känna flåset i nacken från konkurrenterna och vara på tå precis hela tiden under match.

Det har som sagt bara gått 8 omgångar. Några få omgångar kvarstår innan Pude inte kan säga annat än att han fått en rimlig chans att få igång ett spel. Närmast framför oss har vi Mjällby, Sundsvall, Umeå, Degerfors och Falkenberg i de kommande 5 matcherna. Vi må ligga på 9:e plats men samtliga de fem lagen ligger åtminstone under oss i tabellen. Med andra ord har även dom problem - t.o.m större än vi har. "På pappret" har vi med andra ord en väldigt rimlig chans att slå de flesta av dom. Tar vi t.ex. minst 3 stycken 3-poängare kliver vi snabbt upp några steg i tabellen och får häng på kvalplatsen (7p diffar dit just nu). Får spelarna självförtroende och Pude gör lite förändringar på något sätt som är framgångsrika, kanske vi tar 4 eller t.o.m 5 fullpoängare - känns överdrivet i nuläget men är åtminstone in omöjligt. Då börjar det likna något igen...

MEN - när det sedan börjar närma sig halvtid i serien måste däremot ledning och styrelse stämma av resultaten konta målsättningen, och ev. ta sig en rejäl funderare om några åtgärder behövs göras eller ej. Pekar trendkurvan ändå mot katastrof, d.v.s inte ens en kvalplats, måste å andra sidan "huvuden rulla" (bildligt talat, så ingen missförstår mig) i BoIS. Men det ligger en bra bit fram i tiden, tills dess måste vi nog ha lite mer tålamod och förhoppningar om att den knackliga starten blir till en fördel för oss istället. Konkurrentera ser oss inte längre som något jättehot som de gjorde inför serien - då kan både dom och vi spela mer avslappnat. Men oavsett vilket tycker jag det är något för tidigt redan nu att i ren besvikelse över ett par dåliga matcher (och då framförallt den senaste) leta syndabockar. Några matcher till får dom från mig åtminstone, innan jag blir orolig. I nuläget är jag det inte! BoIS har trots allt gjort en stor förändring från Jingblad-eran - det tar lite tid innan en så stor förändring sätter sig. Vi är på rätt väg men inte ända framme ännu. Men blir det inte stor förändring efter dessa närmaste matcherna heller, kommer även jag att bli betydlig mer högljudd...